Svampinfektioner på fötterna

Svampinfektioner anses orsakas av en ovanligt stor tillväxt av hudsvampar som lever på huden. I sitt normala antal lever hudsvampar(en slags mikoskopiska jästsvampar) på restprodukter som talg och döda hudceller och lever i en positiv samexistens med kroppen. När de blir för många kan de infektera huden och ge upphov till besvär som svampinfektioner på alla kroppsdelar. Enligt medicinsk information om svampinfektioner indikerar att det finns många olika sorters hudsvampar på kroppen och en del av dem kan orsaka svampinfektioner. Viken sort det är som orsakar besvär varierar beroende på vilken kroppsdel det är som drabbas. Samma information visar även att svampinfektioner i underlivet eller på fötterna är vanligare än svampangrepp på andra delar av kroppen.

Fötterna anses vara en särskilt gynnsam miljö för svampangrepp. Det lever ett flertal sorters hudsvampar på fötterna och ett flertal faktorer samverkar för att skapa en gynnsam miljö för potentiell explosiv tillväxt och infektion på huden. Fötterna blir ofta varma och svettiga tack vare skor och strumpor. Den varma och fuktiga miljön tillsammans med lätt fuktig hud gör att svamp får lättare fäste på fötterna. Det finns en rad sorts svampar som kan ge fotsvamp, men trichophyton rubrum är en sort som orsakar den största delen av alla fall. Svampinfektioner på fötterna förekommer vanligen i två varianter, vanlig fotsvamp samt svampinfektion på tånaglarna.

Den ”vanliga” fotsvampen är lätt att känna igen. Den brukar börja som fjällande utslag med en vitaktig ton. Utslagen brukar utvecklas mellan tårna och kan med tiden få en förhårdnad. Utslaget kan även få en rödaktig yta som kan få sprickor. Vätska kan även utsöndras från utslaget. Svampangreppet bör behandlas så tidigt det går, om man inte behandlar det kan det sprida sig till resten av foten eller naglarna.
Den lite svårare varianten av ”vanlig” fotsvamp är när utslagen finns på fler ställen än mellan tårna. Utslagen är fjällande och kan ha en vitaktig eller gulaktig yta. Utslagen påträffas vanligen på fotsulan eller på sidan av foten men kan även lokaliseras till ovansidan. Antalet utslag och storleken på dem varierar, men det händer att de blir stora eller att hela undersidan av foten täcks med utslag. I övrigt ser utslagen ut som vanlig fotsvamp förutom placeringen och storleken på utslagen. Denna typ av fotsvamp bör alltid behandlas så fort det går. Förutom de synliga symtomen kan det även förekomma viss klåda eller hudirritation.

Nagelsvamp brukar drabba tånaglar oftare än fingernaglar och är bland de segaste svampinfektionerna. Svampinfektion på naglar är dock ganska ovanliga jämfört med fotsvamp. Anledningen till att tånaglar drabbas oftare är den mer gynnsamma miljön samt att de växer långsammare än fingernaglar, vilket ger svampen mer tid att infektera tånaglarna. Nagelsvamp kan vara svårbehandlad men ger inga skadliga effekter förutom det fula utseendet. Typiska symtom på nagelsvamp att naglarna blir tjocka och missfärgade. De kan anta nyanser av gul, vit eller grå. Allt eftersom infektionen fortsätter blir naglarna porösa och känsliga och ytan kan se porig ut. I takt med att naglarna blir ömtåliga kan de gå sönder av sig själv eller gå lätt sönder. Svampangreppet brukar börja vid kanterna och röra sig inåt. Nagelsvamp bör alltid behandlas men det är en av de mer svårbehandlade varianterna. Man bör därför ha tålamod och räkna med upprepade behandlingar för att framgångrikt åtgärda nagelsvamp.

Det här inlägget postades i hälsa, hud och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

Kommentarer inaktiverade.